Florence Nightingale var på många sätt startskottet för sjuksköterskeyrkets professionsutveckling. Profession kan i allmänt språkbruk innebära detsamma som yrke, men innebär mycket mer i samhällsvetenskaplig terminologi. Profession karakteriseras av utbildning på universitets nivå, att yrket är till nytta för samhället, att yrket utövas självständigt samt att det pågår forskning inom ämnesområdet. Florence hade redan på sin tid sådana visioner för sjuksköterskeyrket. Professioners existens vilar på att de har samhällets mandat.

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Cross infection is a global health problem. The cost for cross infection increases every year. Florence Nightingale focused her attention on preventing cross infections by using good hygiene and as a nurse that is one of your more important tasks. Nurses have guidelines for how hygiene should be implemented in practice. The aim of this study is to investigate factors that influence nurses´ compliance to guidelines regarding hygiene.

Bakgrund: Florence Nightingale ändrade den allmännauppfattningenom omvårdnad och sedan dess har kvinnor domineratinom sjuksköterskeyrket. Genusperspektivet på sjuksköterskeprofessionen påverkar hur kvinnliga och manliga sjuksköterskor uppfattas i sitt omvårdnadsarbete av patienter. Kvinnor och mäns beteende och kommunikation skiljer sig åt och kan sannoliktpåverka patienters vård. Syfte:Syftetäratt beskriva hur patienter vårdas av sjuksköterskor utifrån ett genusperspektiv. Metod: En litteraturöversikt baserad påsju kvalitativaoch tre kvantitativa vetenskapliga artiklarvaldes för att ta reda på befintlig forskning inom området.Resultat:Presenteras utifrån trehuvudteman: Vård utifrån patientperspektivet, vård utifrån sjuksköterskeperspektivet och sjuksköterskors beröring av patienter i vården samttvåunderteman: Beröring och intim beröring.

I Sverige blir befolkningen allt äldre och allt fler väljer att bo kvar i sina hem. Med åldern kan olika sjukdomstillstånd tillstöta som kan göra att balanssvårigheter uppstår eller att skelettet urkalkas. Med dessa kombinationer kan det leda till att fallskador uppstår. Syftet med denna studie var att belysa riskfaktorer som kan ge upphov till fallskador bland äldre i deras hemmiljö och närmaste omgivning. Den teoretiker som bäst stämde in med vårt syfte var Florence Nightingale.

I Sverige blir befolkningen allt äldre och allt fler väljer att bo kvar i sina hem. Med åldern kan olika sjukdomstillstånd tillstöta som kan göra att balanssvårigheter uppstår eller att skelettet urkalkas. Med dessa kombinationer kan det leda till att fallskador uppstår. Syftet med denna studie var att belysa riskfaktorer som kan ge upphov till fallskador bland äldre i deras hemmiljö och närmaste omgivning. Den teoretiker som bäst stämde in med vårt syfte var Florence Nightingale. Hon menade att miljön kan påverka människans hälsa i positiv riktning.

Föreliggande systematiska litteraturstudies syfte är att undersöka sjuksköterskans evidensbaserade hygienåtgärder som kan förebygga vårdrelaterade infektioner. Artiklarna söktes inom Högskolan Dalarnas bibliotek via databasen Electronic Library Information Navigator (ELIN). Använda sökord var Infect* and Prevent* and Nurs* and Hygien*. De artiklar vars titel och abstrakt motsvarade studiens syfte genomgick kvalitetsgranskning utifrån 28 stycken på förhand fastställda kriterier, sedan evidensgraderades artiklarna på basen av kvalitetsbedömningen med hjälp av en modifierad graderingsskala. Sammanlagt 15 artiklar uppnådde 60 % av kriterierna i granskningsmallen och användes i resultatet.

Uppsatsens syfte var att studera artiklar som publicerats om sjuksköterskeupproret 2012 genom ett kritiskt diskursanalytiskt angreppssätt för att se vad det råder kamp om och hur sjuksköterskans yrkesroll- och identitet konstrueras, reproduceras och transformeras genom diskurser.De frågeställningar som uppsatsen bygger på är: Hur ser diskursen ut? Vilka objekt/subjekt som finns och återkommer i artiklarna och som det råder kamp om? Vilka grupper kan identifieras och hur beskrivs grupperna/vilken karaktär har de och vilka egenskaper tillskrivs det (direkt och indirekt)? Hur förs argumentationen? Vad är innebörden av det som skrivs?Vilken språklig karaktär har artiklarna? Vilka säger vad ? vilken auktoritet tillskrivs dem? Vilka maktrelationer kan urskiljas?Uppsatsen vilar på Norman Faircloughs kritiska diskursanalytiska teoretiska och metodologiska ramverk för att svara på frågeställningarna. Det empiriska material som utgör grunden för analysen är nio utvalda tidningsartiklar från nationella, lokala och vårdpraktiska tidningar. Resultaten pekar på att det råder kamp om att sjuksköterskeyrket värderas som ett ?kall?, en föreställning de genom att kräva högre ingångslön vill bryta.

Sjukhusmiljöns betydelse för patientens välbefinnande och tillfrisknande belystes redan på 1800-talet av sjuksköterskan Florence Nightingale. Hon förespråkade hur viktigt det var att patienterna hade tillgång till frisk luft, solljus och utsikt över naturen under sjukhusvistelsen. Eftersom patienter kan uppleva oro, stress och känsla av otrygghet kan förändringar i sjukhusmiljön bidra till patientens välbefinnande. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilken betydelse sjukhusmiljön kan ha för patientens välbefinnande och tillfrisknande. Resultatet av denna studie visade att solljus hade en betydande inverkan på patientens tillfrisknande.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2012:18StadsträdgårdarEtt försummat kulturarv.

Bakgrund: Varje år orsakar vårdrelaterade infektioner patienterna och deras anhöriga ett lidande, vilket dessutom kostar samhället miljontals kronor på grund av förlängda vårdtider. Detta kan i stor utsträckning förhindras om handhygienen sköts på rätt sätt. Dock har det kommit till känna att riktlinjer kring handhygien inte följs, trots att det idag finns tydliga föreskrifter och lokala riktlinjer på varje sjukhus. Man är skyldig att följa dessa riktlinjer som sjuksköterska.Syfte: Syftet är att beskriva orsaker till varför sjuksköterskor inte följer riktlinjer gällande handhygien.Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg (2006) gjordes med nio vetenskapliga artiklar som analyserades och kategoriserades efter funnet innehåll.Resultat: Följande kategorier utformades i de funna resultaten; tidsbrist i relation till arbetsbörda, okunskap samt personalens inverkan på handhygien.Diskussion: De olika aspekterna som framkom i resultatet diskuterades och reflekterades över med hjälp av kopplingar till Nightingales teorier om omvårdnad och dess betydelse för patientens säkerhet. Anmärkningsvärt nog följer inte sjuksköterskorna handhygienrutinerna, det har framkommit tydligt och även mellan raderna att man främst skyddar sig själv och inte tänker på patienten och smittspridningen i första hand.

När en människa drabbas av sjukdom och behöver vistas på sjukhus påverkas upplevelsen dels av sjukhusets lokaler och dels av vårdavdelningens atmosfär. Florence Nightingale var den förste som berörde och insåg vikten av vårdmiljöns inverkan på patienters välbefinnande. Hennes idéer kring vårdmiljö låg under slutet av 1800-talet till grund för utformningen av sjukhusarkitekturen i Europa. Att anpassa sig till en okänd miljö kräver en ansträngning av alla människor. Att bli sjuk och hamna på sjukhus innebär en omställning för individen och kraften behövs till annat än att anpassa sig till vårdmiljön.

Studiens syfte var att beskriva hemodialyssjuksköterskors kunskaper om fosfater, livsmedel med ett högt fosfatinnehåll samt förmågan att omsätta den kunskapen till ett dagsintag. Metod: Designen var deskriptiv med komparativa och korrelerande inslag. En egenkonstruerad enkät användes med kunskapsfrågor som var indelad i tre teman; kroppen, livsmedel och dagsintag. Totalt 19 hemodialysenheter besvarade enkäten vilket gav en undersökningsgrupp med 181 respondenter. Statistiska uträkningar gjordes för sammanställande av antal poäng per tema och korrelation mellan kön, ålder, antal år som sjuksköterska och antal år inom dialys.

Inledning: Resursproblemen inom vården ökar genom att behandlingar och mediciner blir dyrare, andelen äldre blir fler och för att möta dessa problem måste vården bli effektivare. Utbildningar inom förbättringsarbete är på framtåg och Lean Production blir alltmer populärt. Bakgrund: Redan på 1800-talet tog Florence Nightingale upp betydelsen av en säker och god vård. Styrdokument som lagar och riktlinjer beskriver att sjuksköterskan kontinuerligt ska arbeta med att förbättra och skapa kvalitet på vården. Verksamheter som använder sig av Lean Production har visat sig kunna förbättra kvalitet och genom värdeflödeskarta kan värdeskapande steg för patienten identifieras och icke värdeskapande plockas bort.

Bakgrund: Sjuksköterskan och omvårdnadsteoretikern Florence Nightingale grundade den moderna omvårdnaden och sjuksköterskeyrket som en profession. Hon ansåg att omvårdnad inte var underordnad medicinen och genom utbildning ville hon göra omvårdnad till ett kompetens-område med yrkesstatus. En humanistisk människosyn är grunden för omvårdnadsvetenskapen och genomsyrar dagens sjuksköterskeutbildning samt lagar och riktlinjer för sjuksköterskans arbete. Etik innebär att överväga och välja det handlingsalternativ som anses mest moraliskt rätt i situationen. Enligt filosoferna Lögstrup och Lévinas samt omvårdnadsteoretikern Watson är det först i mötet med andra människor som moraliska regler uppstår.